Ämnet ledde till diskussioner kring vad som är "modernt" och hur vi då mäter det? Vid en snabb tanke så kanske det är lätt, är inte modernt något som är nytt och bättre än "det gamla". Men hur värderar man då det? Vad är bättre? Ur vilket perspektiv och för vem? Och är "det nya" per automatik bättre än det gamla?
Kanske tar vi lite för lätt på de här frågorna ;-) Och konsekvenserna av den lättheten är många och dessutom i många fall direkt läskiga. "Slänga ut barnet med badvattnet" är en reflektion som känns nära... Men är det inte alltid så; reflektion, eftertanke, medvetenhet, ifrågasättande tar ju tid och tid är nog västvärldens bristvara (trots allt större utrymme för s.k. fritid). Många av oss rusar ju fram genom livet och jagar utan att någonsin vara nöjd med bytet.
Jag hade en gång en grävling som gick fram på liknande sätt i hönshuset. Snabbt bet han av halsen på alla hönsen och sen hann han inte äta upp en enda för då gick solen upp och byn vaknade till liv. Så kan det gå...
Utveckling och modernisering är fantastiska ting. Även fast jag försöker mig på att förstå det sociologiska området så har jag en alldeles för öppen syn på alla vetenskapsämnen för att släppa tron på evolution :)
SvaraRaderaFör att få utveckling måste vi ju ha nya ideér som är annorlunda än det som finns. men alla nya idéer kan inte vinna och få luft under vingarna. Då skulle inget av det som är "bättre" bestå. Och alla idéer kan heller inte ratas efter första flygförsöket eftersom det kan ta ett tag att komma igång och bevisa sin storhet.
Därför behövs en lagom mix av radikalism och konservatism för att släppa in lagom mycket nytt. Dessutom behövs tid för att låta det nya stöka om med det gamla så att det får en chans att bli bra och verkligen utmana. Det nya måste få fler anhängare som korsar det första nya med mer som är lite nyare, men också anhängare som kan acceptera det lilla nya med det som redan finns och som kombinerar och släpper in.
Har inte kommit längre än till Bourdieus teorier om fält, men är lyrisk över hans teser om den oundvikliga dynamiken. Klockrent.
Det moderna tror jag är det som blir resultatet. Inte nödvändigtvis det nya i sig, utan kombinationen av det som finns och det som uppfunnits.
Eller?
OK - är det moderna då allt som "kommer efter" det som kom före? Det vill säga, är det helt enkelt en tidsaxel? Så att det som är modernt ständigt flyttas fram. Och, ännu viktigare - är allt det som "kommer efter" modernt? Eller är omdömet kring det som "kommer efter" normativt laddat på något sätt? Så att vissa företeelser som "kommer efter" inte får räknas som moderna? Min bild är nog att det är lite så... Och det är det som jag vill komma åt! Vad kvalar in som modernt och varför? Teknik och ekonomisk rationalitet är för tillfället på inne-listan i stor utsträckning. Går den att göra om?
SvaraRaderaÄr inte vår uppfattning om det moderna kopplat på samma sätt som det sunda förnuftet? :) Det finns en uppfattning i samhället om vad som är modernt och vilka kriterier som gäller för det som ska kallas modernt. Som du säger, det finns en normativ laddning, men frågan är vad det är vi studerar; moderniteten i sig eller samhällets tolkning av densamma. Eller är det samma sak? Du må tänka på att jag har "moderniteter" kvar att läsa, så jag är kvar i det sunda förnuftet här ;)
SvaraRaderaDet som är grundfrågan är väl hur vi skall förhålla oss till det "sunda förnuftet" eller "våra för givet tagna uppfattningar" (om t.ex modernitet). Eftersom jag är kritisk analytiker (både som forskare och privat person är jag rädd) så ställer jag mig alltid frågan om vem som tjänar på "en uppfattning". Vem har tolkningsföreträde och vem sätter dagordningen? Och i fallet med en förenklad syn på modernitet så tycker jag mig se konsekvenser på många plan, men framförallt kring hållbarhetsfrågor.
SvaraRadera