Modernt?

Idag hade vi många och intressanta tankespår på citizys-mötet. Gustav presenterade utkastet till sitt teorikapitel för sin kommande avhandling som mycket slarvigt uttryckt av mig ;-) handlar om: Demokrati-eDemokrati-Modernitet.

Ämnet ledde till diskussioner kring vad som är "modernt" och hur vi då mäter det? Vid en snabb tanke så kanske det är lätt, är inte modernt något som är nytt och bättre än "det gamla". Men hur värderar man då det? Vad är bättre? Ur vilket perspektiv och för vem? Och är "det nya" per automatik bättre än det gamla?

Kanske tar vi lite för lätt på de här frågorna ;-) Och konsekvenserna av den lättheten är många och dessutom i många fall direkt läskiga. "Slänga ut barnet med badvattnet" är en reflektion som känns nära... Men är det inte alltid så; reflektion, eftertanke, medvetenhet, ifrågasättande tar ju tid och tid är nog västvärldens bristvara (trots allt större utrymme för s.k. fritid). Många av oss rusar ju fram genom livet och jagar utan att någonsin vara nöjd med bytet.

Jag hade en gång en grävling som gick fram på liknande sätt i hönshuset. Snabbt bet han av halsen på alla hönsen och sen hann han inte äta upp en enda för då gick solen upp och byn vaknade till liv. Så kan det gå...

Första "barnbarnet"!

Jag kom på det när jag härom veckan stod och pratade med en av doktoranderna som närmar sig disputationen - att det känns lite som att få barnbarn när doktoranderna blir klara med sitt avhandlingsarbete. Man får det roliga och kan "lämna tillbaka" bebisen med en massa goda råd om hur den skall skötas när den börjar bli lite för krävande. Sen står man ändå där och är minst lika stolt (om inte stoltare för man är lättare till sinnes och har inte samma ångest som föräldern själv trots allt bär på över att ansvaret är hans/hennes) när underverkerket äntligen föds!

Och nu idag fick jag precis en "bebis" i handen. Mitt första barnbarn! Disputationen/dopet äger rum den 23:e oktober men underverket ligger här framför mig. Helt fantastiskt vacker är hon, och för mig som vet hur många hinder det legat på vägen innan graviditeten var ett faktum så är det otroligt att hon faktiskt finns här nu. För mamma till underverket återstår ännu en prövning men det är jag övertygad om att hon klarar hur bra som helst.
/Mormor