Till hösten kommer vi att starta vårt nya utbildningsprogram som vi arbetat fram i forskargruppen! Vår utgångspunkt har varit att det går att göra det mycket bättre än vad det görs idag, arbeta med IT i verksamhetsutveckling alltså... Genom att vända och vrida på och verkligen gå på djupet utifrån en mängd olika perspektiv ger utbildningen unika möjligheter att fundera över hur våra verksamheter utvecklas!
Så, gör testet och få en tankeställare!
tisdag 30 mars 2010
onsdag 24 mars 2010
Äntligen
...börjar digital delaktighet nyanseras! Jag menar inte att vi skall överge den enormt viktiga frågan om uteslutning i form av de som inte har någon som helst möjlighet att få tillgång till det som görs och förmedlas via IT. Men - det blir trubbigt om vi inte öppnar upp den förenklade kategoriseringen.
Jag fokuserade i min avhandling som nu är fem år gammal på vår relation med teknik eftersom det på ett konstruktivt sätt nyanserar vår förmåga och vilja. Känna sig över- eller underordnad tekniken, känsla av att kunna påverka eller inte och i förlängningen tillit, självkänsla och trygghet är just den typen av nyansering när det gäller att analysera vår relation med teknik som jag hävdar behövs. Hur den relationen skapas, upprätthålls, och förändras är viktig kunskap om vi på allvar skall ta tag i de här frågorna.
Jag fokuserade i min avhandling som nu är fem år gammal på vår relation med teknik eftersom det på ett konstruktivt sätt nyanserar vår förmåga och vilja. Känna sig över- eller underordnad tekniken, känsla av att kunna påverka eller inte och i förlängningen tillit, självkänsla och trygghet är just den typen av nyansering när det gäller att analysera vår relation med teknik som jag hävdar behövs. Hur den relationen skapas, upprätthålls, och förändras är viktig kunskap om vi på allvar skall ta tag i de här frågorna.
onsdag 10 mars 2010
Utmanar och tänjer...
Vissa människor ställer frågor på ett sätt som man först känner att nej men nu är hon/han ändå ute och cyklar... Sen visar det sig att deras frågor fått fäste någonstans där i det undermedvetna och envisas med att dyka upp när man minst anar det. Och sen en dag inser man att man fått utmana en väldigt invand och ohotad föreställning som man "ärvt" vid något tillfälle fast man egentligen inte varit medveten om arvet.
Och så är det ofta i vår forskargrupp... ibland kan jag sitta där och försöka läsa, försöka lyssna, försöka prata om något som det känns som om jag inte riktigt hänger med i. Så en dag, en månad eller ett halvår senare så visar det sig att just "det" visats sig oändligt värdefullt för just mig.
Den här processen kan beskrivas som perspektivseende, kritisk analys, ifrågasättande av det för givet tagna osv. Men oavsett etikett så är det en av de processer jag värdesätter mest i mitt yrke! Vare sig jag vill eller inte så går det inte att stanna, stagnera eller vara oberörd...
lördag 30 januari 2010
tisdag 24 november 2009
Forskning åt folket!
Vet inte varför jag har en förkärlek för paroll-liknande rubriker ;-) Kanske har jag varit rubriksättare på en kvällstidning i mitt tidigare liv. Det livet torde då legat ganska långt tillbaka i tiden eftersom det saknas vissa element som numer är obligatoriska i kvällstidningsrubriker...
Ja, ja - den egentliga anledningen till ovanstående rubrik är att vi (CITIZYS-gruppen) idag haft vårt första öppna kostnadsfria seminarium om pågående forskning för de som kan tänkas vara intresserade i vår region. Jag gillar verkligen tanken att forskningens övergripande uppgift är att ge något tillbaka till samhället. Kanske det som serveras inte alltid är det mest populistiska eller i enlighet med vad oppinionen menar att vi bör ha (som i dag oftast innebär att vi skall finna sätt att åstadkomma ekonomisk tillväxt som dessutom grundas på en begränsad syn på rationalitet enligt mig). Men där kommer ju den andra pelaren i forskningens grunder enligt mig, dvs. fri forskning. Fri forskning för mig är att skapa förutsättningar att få tänka utanför de för tillfället regerande myterna om sakernas tillstånd. Nu skall det ärligen erkännas att det inte alltid är så lyckosamt ställt i forskarvärlden...
Men vår grupp försöker så olydigt som möjligt att göra det i alla fall!
Idag presenterade vi tankar om delaktighet med - e http://www.miun.se/upload/ITM/CitizysDagen091124.pdf
och diskussionerna blev väldigt intressanta! Det sker något speciellt i möten mellan forskning och åhörare, när forskning presenteras så är det som om även åhörarna tar sig friheten att få tänka utanför. Att när det presenteras som forskning så "får man" liksom hänga med ut i utkanterna av sakernas tillstånd.
Ja, ja - den egentliga anledningen till ovanstående rubrik är att vi (CITIZYS-gruppen) idag haft vårt första öppna kostnadsfria seminarium om pågående forskning för de som kan tänkas vara intresserade i vår region. Jag gillar verkligen tanken att forskningens övergripande uppgift är att ge något tillbaka till samhället. Kanske det som serveras inte alltid är det mest populistiska eller i enlighet med vad oppinionen menar att vi bör ha (som i dag oftast innebär att vi skall finna sätt att åstadkomma ekonomisk tillväxt som dessutom grundas på en begränsad syn på rationalitet enligt mig). Men där kommer ju den andra pelaren i forskningens grunder enligt mig, dvs. fri forskning. Fri forskning för mig är att skapa förutsättningar att få tänka utanför de för tillfället regerande myterna om sakernas tillstånd. Nu skall det ärligen erkännas att det inte alltid är så lyckosamt ställt i forskarvärlden...
Men vår grupp försöker så olydigt som möjligt att göra det i alla fall!
Idag presenterade vi tankar om delaktighet med - e http://www.miun.se/upload/ITM/CitizysDagen091124.pdf
och diskussionerna blev väldigt intressanta! Det sker något speciellt i möten mellan forskning och åhörare, när forskning presenteras så är det som om även åhörarna tar sig friheten att få tänka utanför. Att när det presenteras som forskning så "får man" liksom hänga med ut i utkanterna av sakernas tillstånd.
lördag 3 oktober 2009
10% eller 100%
Jag har läst att vår utvecklingspotential eller vår förmåga att förändra oss/lära oss är ungefär 10% som vuxen. Det vill säga, att vi inte kan göra så mycket åt det vi kan känna att vi borde förändra. Låter deppigt tycker jag. Och jag vet sjutton om min livsfilosofi låter mig acceptera det som sanning.
Sen är det en helt annan sak att det kräver enormt mycket jobb, en otrolig massa energi och målmedvetenhet och att det kostar. Att ta den smala vägen kan vara både ensamt, kännas hotfullt och snårigt.
Och egentligen ser jag likheter med ett doktorandarbete. För herre jösses vilket slit och vad man ställer sig naken på scen när det väl är dags! Hur modigt är det inte att våga. Att våga gå så långt in i sig själv som det faktiskt krävs att argumentera för en doktorsavhandling. Och - vad man lär sig som forskargrupp (en riktigt bra sådan menar jag då;-) vad det gäller att skapa trygghet och högt i tak och kompetens att hjälpa varandra fram under tiden.
Jag vet att jag skrivit det förut. Men det är ofta jag blir så otroligt tacksam och faktiskt ödmjuk inför det jobb vi gjort sedan vi började. Det går! Det går att bygga en riktigt duktig forskargrupp med tomma händer. Det är ingen dans på rosor och man får ingenting gratis. Men fy f-n vad roligt det är!
Sen är det en helt annan sak att det kräver enormt mycket jobb, en otrolig massa energi och målmedvetenhet och att det kostar. Att ta den smala vägen kan vara både ensamt, kännas hotfullt och snårigt.
Och egentligen ser jag likheter med ett doktorandarbete. För herre jösses vilket slit och vad man ställer sig naken på scen när det väl är dags! Hur modigt är det inte att våga. Att våga gå så långt in i sig själv som det faktiskt krävs att argumentera för en doktorsavhandling. Och - vad man lär sig som forskargrupp (en riktigt bra sådan menar jag då;-) vad det gäller att skapa trygghet och högt i tak och kompetens att hjälpa varandra fram under tiden.
Jag vet att jag skrivit det förut. Men det är ofta jag blir så otroligt tacksam och faktiskt ödmjuk inför det jobb vi gjort sedan vi började. Det går! Det går att bygga en riktigt duktig forskargrupp med tomma händer. Det är ingen dans på rosor och man får ingenting gratis. Men fy f-n vad roligt det är!
fredag 18 september 2009
Modernt?
Idag hade vi många och intressanta tankespår på citizys-mötet. Gustav presenterade utkastet till sitt teorikapitel för sin kommande avhandling som mycket slarvigt uttryckt av mig ;-) handlar om: Demokrati-eDemokrati-Modernitet.
Ämnet ledde till diskussioner kring vad som är "modernt" och hur vi då mäter det? Vid en snabb tanke så kanske det är lätt, är inte modernt något som är nytt och bättre än "det gamla". Men hur värderar man då det? Vad är bättre? Ur vilket perspektiv och för vem? Och är "det nya" per automatik bättre än det gamla?
Kanske tar vi lite för lätt på de här frågorna ;-) Och konsekvenserna av den lättheten är många och dessutom i många fall direkt läskiga. "Slänga ut barnet med badvattnet" är en reflektion som känns nära... Men är det inte alltid så; reflektion, eftertanke, medvetenhet, ifrågasättande tar ju tid och tid är nog västvärldens bristvara (trots allt större utrymme för s.k. fritid). Många av oss rusar ju fram genom livet och jagar utan att någonsin vara nöjd med bytet.
Jag hade en gång en grävling som gick fram på liknande sätt i hönshuset. Snabbt bet han av halsen på alla hönsen och sen hann han inte äta upp en enda för då gick solen upp och byn vaknade till liv. Så kan det gå...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)